Mitt perspektiv - Micael Glennfalk - Vimmerby Tidning - Februari 2017
Mitt perspektiv - Micael Glennfalk

Har politikerna sett den här kartan?

23. februari 2017 06:10

Vimmerby kommun har byggt villor rakt på fornminnen. Vad jag vet utan någon undersökning från Länsantikvarien. Senaste exemplet är villorna på Övre Folkets Park, där åtminstone en villa är byggd rakt över ett fornminne och två villor tangerar eller är byggda på två andra fornminnen,

Åtminstone om man ska tro kartan på Riksantikvarieämbetets hemsida.

Den kartan visar också att VOK-skogen har en relativt stor markering för fornminnen. Där vill man bygga, och ett av skälen kommunstyrelsen anger är att där inte finns fornminnen…

Ulriksdal/Gustafsberg däremot innehåller ovanligt få fornminnen. De fornminnen som finns där idag är bebyggda tomter.

Lundområdet innehåller fornminnen men studerar man vad det är kan det handla om stenrösen exempelvis. Lundområdet går utmärkt att exploatera enbart genom att undvika att bygga på dessa rösen. Hur man gjort i Övre Folkets Park vet jag inte, enligt kartan ser det ut som man byggt rakt på.

Vimmerby kan inte vara ett enda stort Gästgivarehagen. Vi måste bygga där det bäst lämpar sig att bo. Självklart ska hänsyn tas till fornminnen men stenrösen exempelvis går utmärkt att planera in i miljön och bevara.

Tittar vi lite ut över stadens villaområde så tycks fornminnen inte varit något som bekymrat tidigare arkitekter och politiker. Bra många av de nedre villorna på Kohagen är byggda rakt på fornminnesområden. Man kan knappast betrakta själva villorna som fornminnen.. Och faktum; Lundens förskola, det senaste bygget bryter in på ett på kartan utmärkt fornminnesområde.

Det är angeläget att nu tjänstemännen som tar fram förslagen träder fram medialt och förklarar varför VOK-skogen med dess verksamhet inte är värd att bevara, trots att där också finns fornminnen, och förklarar varför man inte kan bygga på Ulriksdal/Gustafsbergsområdet. Det är också angeläget att politikerna mobiliserar förmågan att inte söka strid i de beslut man tar. Vi måste ha lärt oss något av skoldebatten. En detaljplan över Ulriksdal/Gustafsberg/Lundområdet måste skyndsamt tas fram nu där man kan inrymma behandlingshem, villor, förskola, idrottsanläggning etc. Det räcker till allt man behöver i minst 20-30 år.

Jobben finns i Vimmerby, men ingen bostad

20. februari 2017 06:00

Örebro toppade listan över de kommuner i Sverige som byggde flest hyresrätter under 2015, räknat med hänsyn taget till antalet invånare. Kul att se att Söderköping, med ca 15 000 kommuninvånare, låg på sjätte plats och 2015 hade man bäst tillväxt i hela Östergötlands län! Här har politikerna i alla partier tagit till sig det faktum att byggs det inga bostäder, ökar inga befolkningstal. En av nycklarna i Söderköping, som det centerpartistiske kommunalrådet förra mandatperioden berättade för mig, var att kommunen upplät de mest attraktiva tomterna till den privata marknaden, medan allmännyttan tog de lite sämre. Det fick intresset att vakna hos privata byggare.

Örebro då, hur har de lyckats bygga i en tid då en del säger att det inte går?

Jo, man skapade något som döpts till Örebromodellen. Den modellen innebär att kommunen tar fram detaljplaner på alla attraktiva områden man kan hitta och ser till att de vinner laga kraft. Sedan överlåter man helt färdiga planer till byggherrarna. Det minskar byråkratin och det får igång byggena snabbt.

I Örebro försöker man få till en bra mix av bostadstyper. Så här sa Martin Willén, biträdande stadsbyggnadsdirektör i en intervju i Fastighetstidningen:

”Det har tidigare varit vårt kommunala bolag Öbo som stått för det mesta av hyreshusbyggandet, men på senare tid är det allt fler privata aktörer tagit över. Öbos direktiv är att inte bygga själva om marknaden så att säga sköter det.”

I Vimmerby finns det inga direktiv alls till Vimarhem., trots att infrastruktur och befolkningstillväxt är prio ett för politiken. Vimarhem lever sitt eget liv och någon bostadsförsörjningsplan finns inte heller. Så länge detta läge råder behöver kommunen öppna upp för att intressera privata byggherrar. Färdiga detaljplaner för de centrala tomterna är en väg, planer som också anger vad man vill ha för bostadstyper. En snabb, obyråkratisk handläggning och myndighetsutövning är givetvis nödvändig.

Tidningens Dagens Samhälle beskrev i slutet av januari i år hur kommunerna tog beslut om att sälja ut en del av sina hyresrätter för att kunna bygga nya. Kommunala Gislavedshus sålde 352 lägenheter, Eksjöbostäder 178, Allbohus i Alvesta 37. Om man bara tar med några av de mindre kommunerna. Sony Modig, tidigare VD på det kommunala MKB i Malmö, sa till tidningen:

”Att sälja enbart av ideologiska skäl är inte bra. Men att omsätta en del av beståndet kan vara bra om det sker till långsiktiga och seriösa ägare. De bostäderna försvinner inte från marknaden.”

I Västervik diskuterades också förra våren en sälja-bygg-modell men den tillbakavisades med argumentet att allmännyttan ska bygga 150 lägenheter under en femårsperiod.

Oavsett hur man gör det; bygger man växer kommunen. Bygger man inte får vi istället en stor grupp inpendlare till jobben i Vimmerby, inpendlare som betalar skatt i en annan kommun. För det är i Vimmerby jobben finns - bo får man göra i en annan kommun.

Kategorier

Bostäder

Vimmerby behöver bostasdsrätter

13. februari 2017 06:00

Vimmerby har för få bostadsrätter, trots att priserna stigit enormt senaste åren. Kommunala Vimarhem skulle kunna vara en aktör. Men bäst är om politikerna tar initiativ för att få in privata aktörer. Här kommer några idéer för att komma ifatt i bostadsbristens Vimmerby.

Idé nummer 1: Vimarhem säljer ut fastigheterna Flädern 1, på Ängsgatan-området till hyresgästerna. En bostadsrättsförening bildas. Rätt tid att bilda bostadsrättsförening är när det råder högkonjunktur, låga räntor och villighet från bankerna att låna ut pengar. Detta samtidigt med bostadsbrist och höga priser på befintliga bostadsrätter. I Vimmerby uppfylls alla de villkoren. Finansiering sker genom att bostadsrättsföreningen tar upp dels lån, dels förvärvslikvid av hyresgästerna som då blir bostadsrättsägare och föreningsmedlemmar. Vimarhem får i samma stund medel till nybyggnation av nya hyresrätter.

Idé nummer 2: Vimarhem säljer sin centrala tomt  Uven 7 till en privat byggare som bygger upp bostadsrätter där. Fastigheten ligger på Kampgatan, mellan kyrkan och Vårdcentralen, och är i princip tom idag, med undantag för tandläkarvillan. Vimarhem äger den tomma marken samt huset i hörnet Kungsgatan-Kampgatan. Ytan på tomten är 3380 kvm, oräknat tandläkartomten, det ger plats för en rejäl fastighet. Jämför med Orren 11, 3774 kvm stor och huserar 70 personer och 6 företag. Vilka fastigheter är det?  Jo, HSB-fastigheterna mellan Storgatan och Sevedegatan. Vi pratar alltså om en ganska stor tomt på Uven 7 - som bara ligger i träda…!

Här skulle man kunna bygga 2- och 3-rummare till ensamma eller par i åldern 60+, som mer än gärna bor kvar i Vimmerby om man kan bo centralt, ha parkering o fölrråd inne i huset och kan växla in villa-pengarna mot en bostadsrätt.  Ett sådant projekt skulle vara en stark injektion i Vimmerbys bostadsmarknad. Vad behövs? En stark politisk vilja med förmåga att fatta beslut, som Vimarhem har att följa. Se till att annonsera ut tomten till försäljning för att bygga just bostadsrätter. Inget annat. Idag är det stor efterfrågan på bostadsrätter, både på de som ligger i ett plan (radhus) och de som ligger i flerfamiljshus, typ Furan och HSB. Prisernas är generellt höga när det råkar bli någon till salu.

Det finns givetvis en risk för en byggmästare/fastighetsägare att bygga upp en fastighet för en bostadsrättsförening. Men läget som nu råder är idealiskt. Det krävs en ekonomisk plan inför upplåtelsen samt förhandsavtal som är bindande om den ekonomiska planen hålls. Det innebär en risk, därför är det oftast större fastighetsägare/byggmästare som är i stånd att klara det. Men som sagt; nu råder de allra bästa förutsättningar för en byggnation.

Och det finns fler tomten än Uven 7.  Stören 3, centralt utmed Västra Tullportsgatan, som tillsammans med tomterna bredvid (gamla Sibylla-tomten) och gatumark är mellan 2000-3000 kvm, är också ett centralt och bra läge. Här kan man bygga bostadsrätter.

Ide nummer 3: Utbyggnad av Granen med Trygghetsboende. Skulle också lösgöra villor och lägenheter.

Viktigast nu; politiken måste ta beslut som påverkar Vimarhem i rätt riktning. Dessutom prioritera om tjänstemannaresurser för att ta fram och erbjuda mark för bostadsrätter. Å så väntar vi alla på bostadsförsörjningsplanen, som vi måste ha, om inte annat för att få statliga bidrag till byggande.

Taggar

,

Kategorier

Bostäder

Hallå kommunstyrelsen, här några idéer!

8. februari 2017 16:40

Varsågod kommunstyrelsen, här kommer några idéer som alternativ till Nybble och VOK-skogen:

  • Pipsvängen är en naturpark utan verksamhet (till skillnad från VOK-skogen som är en idrottshall men utomhus). I delen mot Holmgrens bil kan man både bygga en ny förskola eller hyra paviljonger och anlägga en tillfällig. Fördelar: Ett naturområde med fin utemiljö för förskolebarnen, nära för barnen i Norrgården/Sörgården/Bullerbyn. Går att anlägga snabbt.
  • Ulriksdal, området Övre Folkets Park. (Mitt emot Dagcentret) Här uppe bebyggs tio tomter, men det finns ritningar på 23 tomter. Aktualisera dessa ritningar igen. Det finns skisser på en fyrvägskorsning med Lundgatan och äldreboendet (mindre rondell). Det skulle ge en infart till området och VA ligger i direkt anslutning. De fornlämningar som finns i området kan man bara låta vara och bygga runt. Ingen vill ändå inte bo i ett område där gatorna är raka streck och dragits vinkelrätt på ett papper. Så det kommer att se trevligt ut. Undersökning av fornlämningar får man i stort sett göra var man än bygger i Vimmerby.
  • Ulriksdal, området söder Rydsvägen (mitt emot Idrottshallen). Området är till lejonparten kommunägt och jättestort. De begränsas av Rydsvägen och Höghultsvägen som båda kantas av privata, till större delen obebyggda tomter. Hela stadsägan heter 3;3 och är tillräckligt stor för både förskola, gruppboende och villor.
  • Ulriksdal, området Bysjövägen-Nossenvägen. Denna stadsäga heter 3:4 och är tillräckligt stort för att klara Vimmerbys behov av bostäder i flera årtionden. Här kan man också bygga ett större behandlingshem utan problem genom att man ritar in det från början, innan man säljer några villatomter. Det ligger sannolikt närmare centrum fågelvägen, är den planerade Nybble-etableringen. Observera att jag inte tagit med det stora tomtområdet vid golfbanan.
  • Nossenområdet. Här finns inritat tre etapper och dessa ritningar har funnits på byggnadskontoret åtskilliga år. Varför dessa inte tar sig framåt vet jag inte. Finns inga egentliga hinder.
  • Borstingen. För några år sedan när kommunstyrelsen gjorde en genomgång av markanvändningen fanns också kommunens mark vid Borstingen med. Här uttrycktes önskemål om strandnära flerfamiljshus nu när GC-vägen till området löste sig.  Var är dessa planer idag?

Inga av de förslag jag lagt här har en befintlig verksamhet igång, såsom VOK-skogen har. Tidsmässigt är det ingen skillnad. Tvärtom, Pipsvängen kan nog tas i anspråk för paviljonger relativt snabbt.

Det finns alternativ!

7. februari 2017 17:00

Man strider mot villaägare, trots att det finns alternativ.

Man öppnar för en ny strid med Vimmerbyborna i allmänhet när man ska bebygga Skyttehagen och VOK-området, Vimmerbys gröna lunga.

Även om politikerna i kommunstyrelsen är eniga tror jag inte deras respektive partier är det.

Eftersom det finns bättre alternativ.

Nej, det är två överraskande och märkliga beslut som tagits idag och särskilt eftersom de inte tyckts ha diskuterats brett. Dialog vill man ha - men efter beslutet.

Om vi börjar med Nybble-området. Det är inget optimalt område att bebygga, även om Astrid Lindgrens Värld idag säger sig inte ha behov av marken. Vad har hänt där om tio år? Man kan knappast bygga mot centrum och knappast mot Stångån. Det andra tveksamma är att ta strid med boende i området. Personligen kan jag tycka att ett behandlingshem väl kan integreras i ett villakvarter och speciellt det Aleris driver. Men varför ta striden när det finns alternativ? Överklaganden försenar för alla. Man måste ha respekt för den otrygghet de boende ger uttryck för – speciellt om det finns alternativa områden att bygga på.

När det gäller Skyttehagen och VOK-området så bryter man mot flera principer. En är att inte bygga på mark som redan har en allmän funktion. Det är som om man skulle bebygga Källängsparken. VOK-området kan betraktas som en naturpark i Vimmerby, ett väl utnyttjat strövområde av människor i alla åldrar och med olika behov. Allt från naturpromenader till löprundor och skolorientering hålls i detta stadsnära grönområde.

Det är inte en sådan kris att man behöver bebygga ett område med full verksamhet. Här tänker man lägga förskola med 6-8 avdelningar, 90-120 barn, (den tredje i ett och samma område), här tänker man lägga ett omsorgsboende och sedan fylla på med villor.

Bara ett stenkast därifrån ligger det helt outnyttjade Ulriksdalsområdet. Det sträcker sig ända ned till Folkets Parkområdet mitt emot tennishallen och går djupt in mot ryttargården. Området är till en del kommunägt, till en del privatägt.

Ända sedan 1970-talet har det gått troll i området.

Här ritade Hannes Ekström ett utmärkt förslag på ett idrottsområde en gång, men det kom från ”fel håll” (läs sossarna) på den tiden. Hade det förslaget gått igenom hade vi sluppit fotbollsplan på industriområdet och haft ett bra bostads- och industriområdet i hela Ulriksdal.

Men det går fortfarande att ordna. Området är idag outnyttjat, det går att rita in bostäder och för all del förskola också där i samspel med de som redan bor i området. Förskolan kan man lägga nära Folkets Parkområdet, mitt emot Tennishallen. Den undersökning av fornlämningar Länsstyrelsen ska göra kan de säkert göra snabbt för de 600 000 kronor de kräver.

Varför ta något befintligt, verksamt område att bygga på när det finns annan mark?

Varför ta strid med boende när det finns både Ulriksdalsområdet och Nossenområdet att erbjuda?

Det är inte längre till kyrkan från Nybble än det är från Nossenområdet. Ca 2 km fågelvägen i båda fallen. Tror att man kommer snabbare fram med Nossenområdet än med Nybble.

Nu lägger kommunstyrelsen fram kartor med befolkningsmätning, där man vill visa att de yngsta 0-5 år bor närmast Skyttehagen. Men den hänsynen har man inte tagit tidigare. Då borde man bygga i Norrgården/Sörgården där det bor allra flest småttingar. Ulriksdal skulle till och med bli bättre eftersom det bor väldigt många barnfamiljer i gamla Vimarhem, som skulle få närmare. Generationsväxlingar sker inte samtidigt överallt, det sker olika. Det som tjänstemännen hittar idag stämmer inte i morgon. Ett konstruerat argument som inte håller i en liten ort som Vimmerby.

Nej, det är en onödig utmaning man gör nu och jag gissar att tjänstemännen fått sin vilja igenom ännu en gång. Där saknas tyvärr den fingertoppskänsla och den folkliga kontakt som politiken ska stå för.

Vilka markområde ska kommunen välja?

7. februari 2017 08:40

Kommunstyrelsen i Vimmerby diskuterar idag var nya bostadsområden ska placeras i centralorten.

Två intressenter från näringslivet väntar med spänning på beslutet; Aleris som vill bygga nytt behandlingshem och Marcus Hamlin med sitt företag Lansen Omsorg som vill bygga ny gruppbostad.

Båda beräknas hamna i de nya bostadsområdena.

Men också en lång rad befintliga villaägare, en lång rad blivande villaägare och en stor allmänhet vill veta hur och var Vimmerby ska växa. Och inte minst; var ska nya förskolan läggas?

Vad vi förstått av Vimarhems VD i tidningen i måndags så tänker Vimarhem inte bygga några nya hyreshus. Man tänker inte överväga försäljning av några befintliga för att finansiera nya, som man göra i andra kommuner. Och den politiska styrningen av Vimarhem är extremt svag.

Återstår då att få villaområden på plats om Vimmerby ska kunna växa och möta efterfrågan på bostäder. Utan bostäder, ingen tillväxt.

Det finns några förslag på bordet:

  1. Bostadsområde Nybble. Här finns positiva tankar om nya villor men ett behandlingshem av den storlek Aleris vill bygga möter stort motstånd. Kommunstyrelsens beslut idag avgör om det blir en strid med de boende eller inte. Och är alla politiker i alla partier överens om förslaget? De boende godkänner Lansens mindre gruppboende, men inte Aleris större behandlingshem.
  2. Bostadsområdet Nossen. Här finns en plan för en första etapp och en ritning på ytterligare tre etapper. Det skulle bli ett stort bostadsområde i Vimmerby, i princip inte längre från kyrkan än man har från Kohagen och Nybble. Man säger att planen tar lång tid, men den kan man givetvis skynda på. På detta område har ingen tomt erbjudits varken Aleris eller Lansen vad jag vet.
  3. Bostadsområdet Ulriksdal. Detta område har kommunstyrelsen tidigare behandlat och prioriterat upp. Dock har inte mycket sagts om området i debatten. Det är ett stort område där kommunen äger en del mark, en del är privatägt. Jag har själv förespråkat detta område som ytterst lämpligt, både för bostäder, behandlingshem, förskola och också idrott. Området är det klart bästa. Tänk er området som begränsas av Bysjövägen, Ulriksdalsvägen och det nya området vid övre Folkets Park, och slutligen Lundgatan. Nära till GC-vägar, infrastruktur, el, VA, etc. Området har idag kulturskyddade stenmurar etc, som Länsstyrelsen ska ha 600 000 kronor för att undersöka. Dessa kan man lämna kvar i det nya området. Det är små pengar i sammanhanget. I gengäld får man ett område nära staden, som knyter ihop och gör Vimmerby runt, och som kan rymma också framtida idrottsanläggningar med närheten till Vimarskolan, Folkhögskolan, idrottshall, ishall och inte minst VOK-skogen, Vimmerbys lunga och enda vildvuxna skogs- och friluftsområde som sträcker sin in i staden. Ulriksdalsområdet skulle bli lämpligt också för en förskola. Det är också skillnad att planlägga ett område med hela dess innehåll från början, då vet alla som köper tomt där att där ligger en förskola, ett behandlingshem, en idrottsanläggning, etc. Inga grannar finns etablerade som kan bli sakägare.
  4. Kyrkans mark ovanför Kohagen och Hultet från centrum sett. Området finns i Översiktsplanen, men nackdelen här är att kyrkan vill ha bra betalt för marken. För dyrt, har det sagts i debatten.
  5. Helt nya områden som bara nämnts i sammanhanget: Området efter bron mot Älåkra. Här finns mycket mark att bygga på. Marken utmed vägen till Setra äger kommunen en bra bit av. Men här hindrar säkert bullret från sågverket.

I eftermiddag håller kommunstyrelsen presskonferens. Då lär man ge besked. Det finns anledning att återkomma i den efterföljande diskussionen.

Nu är Näs där det hör hemma, hos familjen

6. februari 2017 06:00

I dagarna signeras avtalen som innebär att Saltkråkan blir ägare till det kommunala bolaget Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs. Stiftelsen för bevarande av Astrid Lindgrens gärning (Paviljongen) tar över mark och fastigheter av kommunen.

Därmed sätts punkt för en lång historia om kommunala Astrid Lindgrens Näs som givetvis, rent allmänt, genom åren kunde skrivits om i mer positiva ordalag. Enligt mig har kommunen sedan starten av bolaget gjort en god gärning som kommer att gagna invånarna i många årtionden framöver.

Ja, det har kostat skattepengar. För kommunen, för staten och för EU. En rad olika sponsorer har också dragit sitt strå till stacken. En rund bedömning är att kommunen har fått mer än 50 procent rabatt på allt man investerat.

En del av rabatten har man fått av familjen Eriksson, d.v.s. Astrids syskon med familjer som upplåtit barndomshemmet helt gratis genom åren. Ett barndomshem som i alla kundundersökningar ansetts ha varit den mest bidragande orsaken till besöket.

Den här texten möter alla besökare som först går in på hemsidan:

”I det lilla röda huset, på gården Näs i Vimmerby, föddes Astrid Anna Emilia Ericsson för mer än 100 år sedan. Det var här på Näs som hon klättrade i sockerdricksträdet (som fortfarande finns kvar i trädgården) och lekte med sina syskon i snickerboa. Det var här hon hoppade i hö och lyssnade till sagor i Kristins kök. Det är ingen överdrift att säga att källan till Astrid Lindgrens fantastiska författarskap finns just här på Näs. Barndomshemmet är fortfarande intakt, såsom det var när Astrid var liten flicka. Det var Astrid själv som återställde nedervåningen till ursprungligt skick. De flesta ursprungliga inventarier och ägodelar finns kvar, vilket gör det till en stor upplevelse att komma in i Astrid Lindgrens alldeles unika och äkta barndomshem. Genom ett nära samarbete med familjen ingår nu barndomshemmet som en viktig beståndsdel i kulturcentrumet och besöksmålet Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby. Barndomshemmet är privatägt och vi är mycket tacksamma att vi får gå in i huset för att göra dessa guidade turer och visa detta fantastiska kulturarv.”

 Också Saltkråkan har, i princip i tysthet, lagt in miljontals kronor i verksamheten. Inledningsvis tre miljoner om året, de senaste åren en miljon kronor per år.  Så skattebetalarna i Vimmerby kommun är långt ifrån ensamma om att ha varit med om att bygga upp det stora besöksmålet Näs är idag.

Kommer det att ränta sig? Ett snabbt svar är att det har det redan gjort.

Fråga två: Kommer det att fortsätta ge avkastning till kommuninvånarna?

Att ett museum generellt ska ge avkastning förväntar man sig inte idag. Vad jag vet. Men med Trädgårdarna och en kommersiell satsning där kommer Näs säkert att kunna ge avkastning i framtiden. Framförallt om man kan agera fritt, uran en kommunal ägare. Till kommuninvånarna ger det avkastning oavsett, eftersom Näs kommer att bidra till besöksnäringens fortsatta tillväxt.

Kommuner runt Vimmerby har tappat tusentals invånare på senare år, se bara på Hultsfred och Västervik. Utan ett stort antal flyktingar som dessa kommuner har, skulle befolkningssiffrorna varit ännu sämre. Vimmerby däremot, har klarat sig utmärkt. Utan vare sig högskolestudenter och flyktingar i befolkningssiffrorna. Det vill jag tillskriva besöksnäringen. Precis som den låga ungdomsarbetslösheten. Vimmerby har idag, service, handel och restauranger, som motsvarar en avsevärt större centralort än vad vi har idag.

Fråga 3: Är det då bra att Astrid Lindgrens Värld (ALV) tar över Näs?

Ja, det är bra. Näs ska ses som ett kommunalt utvecklingsbolag, strategiskt viktigt för kommunen. Det finns bara två aktörer som kan driva det; kommunen eller varumärkesägaren. Nu tar den senare över. Med Näs och de nya vinterbonade husen i Lilla Staden vid ALV så möjliggörs förutsättningar för en ökad vinterturism. ALV kan gå ännu hårdare in i en vintersäsong och se till att öka besökssiffrorna i hela Vimmerby tack vare Näs.

Jag vill skänka en tacksamhetens tanke till förre Vd:n Kjellåke Hansson som slet hårt och lyckosamt för Näs, en positiv tanke till nuvarande Vd:n Nils-Magnus Angantyr likaså. Men också till ordförande Kristina Alsér som stått upp för Näs under alla år och gett bolaget ett stort nätverk.  Givetvis ska medarbetarna som stått fasta i blåsten och gjort ett så bra jobb också ha en eloge. Vi är många, tror jag, som är väldigt nöjda över att Näs nu hamnat hos familjen, där man hör hemma!