Statlig kontanthantering

Nina Wenning ser kontantinfrastrukturen som samhällsviktig och menar att den därför bör upprätthållas av staten.

Nina Wenning ser kontantinfrastrukturen som samhällsviktig och menar att den därför bör upprätthållas av staten.

Foto: pressbild

DEBATT2018-07-11 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 11 juni presenterade Riksbankskommittén ett förslag i DN Debatt om att de stora bankerna ska säkra kontanthanteringen i landet.

I Sverige är den mycket tydliga trenden att digitala betaltjänster ökar snabbt och att användningen av kontanter minskar. Många bankkontor har slutat hantera kontanter, antalet uttagsautomater har minskat och flertalet butiker tar inte längre emot kontanter.

Det finns många fördelar med omställningen till digitala betaltjänster, men den är inte problemfri. Utmaningarna handlar dels om att många människor inte har möjlighet att betala digitalt, dels om att vi behöver ha kontanter i krissituationer.

Också i Kalmar län finns utmaningar. Enligt Länsstyrelsen i Kalmar län upplever många äldre i länet problem med att inte kunna använda kontanter. Situationen bedöms bli mer sårbar om ytterligare bankkontor skulle sluta hantera kontanter.

Hur ska vi då hantera det faktum att vi å ena sidan har en minskad efterfrågan på kontanter, å andra sidan ett samhällsbehov av en fungerande kontantinfrastruktur? För Bankomat är svaret självklart: Kontantinfrastrukturen är samhällsviktig och bör upprätthållas av staten.

I dag finns ingen statlig aktör som tar ett nationellt ansvar för kontanthanteringen i samhället. Men tyvärr adresserar Riksbankskommittén över huvud taget inte detta allvarliga problem. I stället föreslår kommittén alltså en ny lag som innebär att sex större banker i Sverige ska ansvara för att upprätthålla en kontantinfrastruktur i landet.

Kommitténs förslag löser inte samhällsbehovet av att kontanter ska kunna användas vid kris och av personer i digitalt utanförskap. För att kontanthanteringen ska kunna fungera i krissituationer krävs att nyinvesteringar görs i kontantinfrastrukturen och att nya regelverk tillkommer. Och för att människor som behöver betala kontant ska kunna göra det krävs politiska insatser som uppmuntrar handeln att ta emot kontanter.

I maj 2019 kommer Riksbankskommittén att lämna sitt slutbetänkande. Bankomat hoppas då på två konkreta förslag: att Riksbanken får ett förtydligat ansvar för kontanthanteringen och att Post- och Telestyrelsen får ökade resurser för att säkra kontanttillgången.

Riksbankskommittén består av riksdagsledamöter från samtliga åtta riksdagspartier. Bankomat vill därför rikta en uppmaning till politiker i Kalmar län: Uppmana er partikollega i kommittén att tydliggöra statens ansvar för kontanthanteringen i samhället.